Sött

Ett gift är en patogen eller letal substans, ett främmande ämne som i en viss, oftast låg, koncentration är skadlig eller dödlig för levande organismer. Vad som betraktas som gift varierar då alla substanser är ofarliga i tillräckligt små koncentrationer och dödliga i allt för stora koncentrationer. Om 20 gram eller mindre av ett ämne är dödligt för en normalt byggd person räknas det som ett gift för människor

Med den Wikipedia-definitionen skulle det  krävas att man dog av typ en tesked honung för att man skulle kunna kalla socker för ett gift. För er skull testade jag därför att hälla just en tesked honung i mitt kvällste igår (the things I do for den här bloggen!) – och jag lever fortfarande. Socker är alltså inte ett gift. Samtidigt säger texten att allt är farligt i för stor mängd, vilket givetvis också gäller för sötsaker. Det gäller alltså att äta lite lagom. Och vad som är lagom är individuellt; efter tycke, smak, hälsa och humör. (Ja, vad trodde du? Att jag skulle ge er mängdrekommendationer? Då är du inne på fel blogg!)

Själv föredrar jag att äta lite mer – så därför försöker jag göra det lite mindre ofta. Lördagsgodis är för övrigt en väldigt bra uppfinning för oss som har barn. (Och oss som har varit barn. Och oss som tycker om godis.) Ett enkelt sätt att visa att ”socker är inget du ska äta alltid – men inte heller något som är fel/farligt/giftigt” (oavsett vad Bamse säger).

Sen är det okej om det råkar slinka ner lite mer än en tesked honung i vardagsteet ibland. Om jag inte dog av 20 gram socker gör nog inte du det heller…

Ett sätt att garantera ofarliga mängder av ”det vita giftet”? En ny diet? Eller bara de söta (i dubbel bemärkelse) miniatyrerna som låg i ett av dotterns 10-årspaket…?

Ha en söt lördag!

p.s. Jag vet att jag tagit upp det här ämnet förut. Men idag är det inte påskafton, utan en helt vanlig lördag. Och jag gillar verkligen godis. Och miniatyrerna var alldeles för fina för att inte leda till ett helt blogginlägg… d.s.

Dela inlägget:

3 Comments

  1. Pingback: Den australiska paradoxen | Liselotte Melander

  2. Pingback: Den arroganta diethållaren | Johanna Arogén

  3. Pingback: Vad var giftigt, nu igen? Om sockerfri alkohol eller alkoholfritt socker | Liselotte Howard

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *