Kritisk massa? Om viktens proportioner och vikten av proportioner

Nu har jag läst en kriminalroman och fått insikter igen.* I boken av amerikanska bestsellern Sara Paretsky, med det passande namnet ”Critical Mass”, hittas ett brev från en 50-tals forskare som är upprörd över att somliga påstår att:

nuclear tests are no more dangerous to our long term health than being a few ounces overweight

Den upprördheten är inte så svår att förstå. Atombombers destruktivitet är numera välkänd. Ungefär lika välkänd som det faktum att några kilos övervikt inte är särskilt destruktivt alls. Men samtidigt är den allmänna inställningen nästintill tvärtom. Det är lätt att få känslan av att fler skulle utsätta sig för strålning än att lägga på sig några extrakilon, om valet gavs. Och den ”kritiska massan” blir allt lägre – vad som anses som övervikt blir allt smalare, kriskänslan allt starkare.

Din kroppsvikt har påverkan på din hälsa. Men de verkliga proportionerna är inte i närheten av de proportioner vissa åsikter tagit i den ”hälsomedvetna” delen av vårt samhälle. Vi är nog alla överens om att det är en god idé att lägga ner kärnvapenkrig. När ska vi på samma sätt inse att det är en god idé att lägga ner kriget mot kroppen? (Före eller efter ett motsvarande Hiroshima…?)

bomb

 

Läs också (igen, och igen och igen): Gör vikten mindre viktig – för bättre hälsa hos alla

 

*här, härhär och här kan ni ta del av andra klarsynheter tidigare läsning lett till.

Dela inlägget:

3 Comments

  1. Pingback: Värdet av igenkänning | Liselotte Howard

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *