Träning och Trötthet

Nuförtiden upplever jag sällan att träningen känns tung på grund av energibrist; utläst som i ”kilokalori”-brist. (Snarare tvärtom: jag har jättesvårt för minsta lilla fysiska ansträngning om det inte gått ganska lång tid efter en måltid!) Däremot har jag, eftersom den sortens energin finns där, upptäckt ett större problem för min träningsinsats: all den där andra energin, som mat aldrig kan ge. Främst i fysisk form: trötthet på grund av för lite sömn. Men också i psykisk form: trötthet i form av vara mentalt utmattad.

Det var faktiskt helt nytt för mig, insåg jag, någon gång i somras, när ett kort cykelpass plötsligt kändes som sju svåra år. Första tanken var ju – naturligt för mig, men säkert även för många utan min bakgrund – att jag ätit för lite. När jag kom fram till att så inte var fallet gick nästa tanke till ”jag kanske håller på att bli sjuk”, även om det inte kändes riktigt så. Sedan insåg jag att ”Hmm, jag sov ju i och för sig bara 4 timmar i natt”. Och insåg att detta var nästan lika illa som att gå till gymmet utan att ha ätit ordentligt på 4 dagar. För att inte tala om dagar som varit psykiskt påfrestande och jag tänkt att träningen ska vara som en enda stor varm kram (det kan den vara ibland) – och passet istället känts som en käftsmäll.

För mig har ”Det är viktigt att äta för att träna” varit ett mantra så länge att jag inte kunnat tänka på allt det där andra. Men nu när jag och min kropp kommer överens på den punkten, och både mat och träning åter är en naturlig del av vardagen, känner jag det så mycket tydligare. Nu känner jag – på samma sätt som bristen på näring tidigare – direkt om sömnen varit för dålig eller dagen för tuff.

Träning är bevisat bra för både sömnstörningar och lättare deppighet. Men det är viktigt att vara medveten om att kroppen klarar av mindre fysisk ansträngning om huvudet redan är ansträngt:

Hög puls eller hög puls?

Mer är inte alltid bättre

Mental trötthet och försämrad prestationsförmåga

Sömnbrist ökar skaderisken

tired-cat

Så nuförtiden är jag lika noga med återhämtningen (fysisk såväl som psykisk) som jag tidigare bara varit med näringen. Tack för att du påminde mig kroppen – (och Johanna 😉 )och sorry för att det tog ett tag att lyssna!

Dela inlägget:

3 Comments

  1. Man glömmer gärna såna viktiga detaljer! Jag tror att det är många som glömmer näringsbiten också, att man faktiskt måste matcha träningen med mat. Eller kanske helt enkelt inte vet det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *