Kosmetisk fitness – fine with me!

Jag läste ett reportage för ett tag sedan som handlade om människor som tränade väldigt mycket. Vinklingen var – utifrån frågorna intervjusubjekten fick sett – att vissa faktiskt tränar mest för att underhålla ett specifikt kroppsideal (flera av människorna framhöll hälsa som en positiv bieffekt av strävan efter en snygg kropp, snarare än – vad som brukar anses politiskt korrekt – tvärtom). Insändare och reaktioner i sociala media har efter min egen titt visat att många läsare reagerat negativt på det här inslaget. Men vet ni vad (håll i er!)? Jag blev inte det minsta provocerad.

Jag har, som jag säkert skrivit om flera gånger, aldrig tränat för att få en viss form. Jag har faktiskt inte ens kunnat (varken mentalt eller fysiologiskt är mitt huvud och mina hormoner med på det 😉 ). Och ja, kanske fanns en viss frustration över detta när jag var yngre, när jag började träna min nuvarande dos och absolut inget hände med kroppen utseendemässigt (som en ju hört att det skulle och borde o.s.v.) Den frustrationen gick dock snabbt över, ersatt av träningsglädjen och det rena ”det här är min hobby”-inslaget. Jag köpte att jag var en sådan som det inte syntes på att hon tränade. Istället har min kropp främst förändrats av två helt andra anledningar: Graviditeter (bra, men med begränsad hållbarhet på cirkus 9 månader) och anorexi (dåligt, och alldeles för ihållande). Ingen av dessa anledningar planerar jag att återuppta, så nu är det liksom de vanliga, mindre påtagliga, fluktuationerna i kroppssammansättning – som vi alla utsätts för över åren – som gäller. Och det är helt fine with me.

Men det är faktiskt lika fine med mig att vissa människor vill lägga tid och kraft på att forma sin kropp med träning. Varje gång jag går in i gruppträningssalen finns det säkert en andel av mina medtränande som är där av just den anledningen. Jag kan ha lika trevligt där för det! I alla fall om de har det.

För här kommer den lilla haken jag måste slänga in: handlar det om att eftersträva ett ouppnåeligt ideal, något personens kropp kraftigt protesterar mot, eller något som utvecklar en inre oro i personens själ… då blir jag sådär förbannad på allt vad kroppsideal och figurformande heter igen!

Kosmetisk fitness funkar inte för alla. Vissa har inte de fysiska förutsättningarna för att se ut som de psykiskt fått för sig att de vill. Andra har inte det psykologiska underlaget för att orka prestera en sådan utmaning, även om deras kropp skulle kunna och vilja. Många mår dåligt när de försöker.

Men de som kan, vill och orkar…? Dem har jag absolut inga problem med – och tänker absolut inte vara den att döma! Det är mänskligt att vilja känna sig fin – och om någon tycker att synliga muskler är det snyggaste som finns – och har en kropp som fixar fram det när de anstränger sig –  så är väl det trevlig för dem? Jag färgar håret regelbundet för att jag får för mig att jag är snyggare i rödlila nyanser än i min ursprungliga tråkbruna färg, liksom. Att man har olika smak behöver för övrigt inte betyda att man ser ner på varandra; jag tycker ju inte att mina supervältränade instruktörer är fula för att de har en helt annan kropp än min egen (och jag hoppas inte de inte ser ner på varken mina mjuka armar eller mitt ojämnt färgade rufs 🙂 ). En behöver faktiskt inte tycka och tänka så mycket om andras kroppar överhuvudtaget, om en inte vill…

Jag har personligen tyckt och tänkt alldeles för mycket om min egen kropp för att orka bry mig mer. Och – om jag tillåts vara lite klyschig – så är jag lite för nöjd med allt annat i mitt liv för att vilja mixtra med sådana faktorer. Där tror jag för övrigt också att vi har nyckeln till min ”fine”-inställning med andras val: om jag trivs med mitt eget liv, varför skulle jag vilja leta fel hos andras…?

 För dig som tror att detta inte i linje med Livskick kamp för hållbar hälsa och sunda ideal – du får nog tänka om lite; Det vi gör när vi uppmärksammar ideal är – förhoppningsvis – att visa på andra sidor av myntet. Vi vill också informera om att de där ”ideala” människor du ser på Instagram, i fitnesstidningarna eller bredvid dig på gymmet faktiskt lägger ner oändligt mycket tid (och i de förstnämnda fallen inkluderar detta ibland även viss retouch). Vissa av dem tränar för att tävla i fysik eller kosmetisk fitness – det är inget ”normalt” liv att kopiera för den vanlige motionären. (Och andra – tja, de mår faktiskt inte särskilt bra, som sagt.) Men vår ultimata vision är att ingen kroppsform ska dömas ut eller skuldbeläggas. Vi tror det blir bättre för alla på det sättet. Vad tror du…?

p.s. Läs mer om det här och annat i vår FAQ d.s.

Dela inlägget:

8 Comments

  1. Pingback: Få en vacker kropp: detta behöver du! | Livskick

  2. Pingback: ”Ha kul!” – det ständigt gångbara rådet från en PT som lever som han lär | Livskick

  3. Pingback: Bakom kulisserna: Journalister som försöker leva på kändisdiet | Liselotte Howard

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *