Hitta din egen väg – mellan kostråd och träningstrender

Jag såg inte Nyhetsmorgon den där dagen de hade en ”panel” om bebisar och sömn. Däremot har jag ramlat över diskussionen som tydligen uppstod, via andra bloggar (typ Cissis). Och som vanligt slog det mig 1) Om något är mer infekterat att debattera än hälsa är det föräldraskap* 2) Det är helt jäkla hopplöst att råda andra till bra val i livet.

Eller okej, inte riktigt. Men efter den här artikeln och det här inlägget tänkte jag (redan innan sova-gate) mer på det här med alla hälsoråd och livstiltips som vi – frivilligt eller ofrivilligt – ständigt omges av. Och då landade jag i den där universella sanningen igen, den där som vi egentligen vet om, men så ofta tappar bland rubriker och i bekantskapskretser – den om att vi alla är individer. Vilket gör att alla råd och tips om hur vi ska göra måste vara individuella.

Lite mer specifikt tänkte jag på hur vissa råd är fantastiska för en, men förödande för andra. Här kan jag till och med släppa alla mina krav på vetenskap bakom råden och bara se dem som tips en tar till sig, och därifrån se hur olika det kan bli: Här tar jag några exempel, helt on-top-of-my-head:

Rådet att ”Gå 10 000 steg/dag för god grundhälsa”
Är du stillasittande, tränar sällan eller aldrig och har svårt att tänka på det där med vardagsmotion: då är detta ett toppen-tips! Blir du motiverad av att nå upp till en viss nivå (från i princip 0) är det ju toppen att sträva efter 10 000 (även om siffran är helt tagen ur luften). Du kommer röra på dig mer, känna dig duktig – och i längden må bättre.
Är du istället lagd åt det tvångsmässiga hållet, har du en kropp som redan utsätts för rörelse – eller kanske inte BORDE utsättas för rörelse (på grund av undervikt, förslitningsskador etc.) eller stressas du av siffror: då är det helt idiotiskt att gå på detta råd.

Forskningen som visar att stillasittande är förödande för hälsan
Att det är bra med s.k. ”bensträckare” är visserligen ett betydligt mer välgrundat råd än det ovan, men har egentligen samma konsekvenser: För dig som tänkte att det räckte med den där långpromenaden på söndagen och det där Friskis-passet varje onsdag, men sitter i princip all övrig tid kan det säkert vara bra att veta att kroppen behöver mer vardaglig rörelse för att må bra. För dig som blir besatt av att klocka dina sitt-tider, tvångsmässigt ställer dig upp varje tillfälle det inte verkar helt galet och mår dåligt om du måste gå på en föreläsning som tar mer än en halvtimme… Tja, du borde nog stänga öronen, även när det är forskare som talar.

Trenden att träna kort men hårt
Intervallträning och annan typ av snabb, tuff träning har slagit enormt på sistone, och säkert fått in en och annan nykomling till gymmet. Du som har ont om tid, inte är rädd för att ta i och gärna svettas kan säkert få jättebra resultat av sådan träning (så länge den utförs rätt och säkert). Undvek du tidigare fysisk aktivitet för att du tyckte det var segt eller tog för mycket av din fritid så grattis – trenden är på din sida.
Du som istället faktiskt mest tränat för att få en stund egentid, rolig tid eller avkopplande tid, och som därmed gärna avsätter en längre stund till lugnare motion, varför ska du hoppa på tåget bara för att det anses häftigt? Du kommer varken ha roligare eller känna dig hemma i de hetsigare träningsformerna. Och kom ihåg; en måste inte träna för optimala resultat på optimal tid – en kan faktiskt röra sig ”bara” för att en mår bra av det, eller för att en vill.

Åsikten att man måste samla familjen till en vällagad middag för att barnen ska få en god relation till mat och ätande
Älskar du att laga mat från grunden, är detta den bästa stunden på dagen för dig att prata med dina nära och kära, kan ni alla hitta en gemensam lugn stund och umgås över maten… då är det säkert jättebra för er alla.
Är du istället den ensamstående mamman som stressar för att ens hinna handla mat, har barn med eftermiddagsaktiviteter på olika tidpunkter som gör att den där middagen måste serveras 15:30 alternativt 22:00 för att alla ska kunna vara med och som om tiden läggs på att få till den ”perfekta middagen” måste slänga i sig maten för att det ska gå ihop…? Ja, då tycker jag faktiskt att du ska tagga ner: dina barn kan få ett jättebra förhållande till mat ändå, så länge du lär ut en positiv inställning till näringsrik och varierad kost.

Tipsen om att applicera mindfulness på mat och ätande
Många har idag en störd relation till mat och hur ätande ska se ut och gå till. Ibland på grund av stress, ibland på grund av att man hamnat snett i någon typ av emotionellt ätande. Tillhör du dem som tycker det är svårt att njuta av maten eller använder mat som ångestdämpning i olika situationer finns numera jättebra tankar och strategier kring hur du ska bli mer mindful i matsituationen.
Tyvärr har många idag också problem med mat, men på helt andra sätt. När jag var sjuk kunde jag känna, smaka och dofta maten hur länge som helst. Jag tog det extremt lugnt och fint när jag åt. Jag var fruktansvärt in-tunad på alla känslor kroppen hade inför och av maten… Problemet var att de känslorna var störda. Och att jag, mycket ”mindfullt”, åt alldeles för lite. Tillhör du dem som svälter dig själv eller överskattar alla känslor kring mat och ätande kan mindfulhets-övningar (tyvärr) trigga åt helt fel håll.

Inga klockrena exempel, kanske, men jag tror ni förstår hur jag tänker? Annars kanske Ellen här, kan hjälpa till:

ellenAnnars skrev Malin W (den ”onda mamman i  Nyhetsmorgon”) det bra:

Allt är okej. Funka. Det är det livet går ut på.

*Och DÄR har du förklaringen till varför inga av tipsen jag tar upp här har med föräldraskap per se att göra… mvh Fegis

 

Dela inlägget:

10 Comments

  1. Åh det där är ju så svårt! Att veta vilka råd som är så där fantastiska just för en själv kan ju ibland vara uppenbart, men ibland en stor gåta. För enkelhetens skull blir det ju då lockande att haka på trots att en är medveten om att allt inte passar alla och att just detta ”fantastiska” sätt kanske egentligen bara triggar.
    Jag har en helt fysiskt frisk kropp som bara skulle må bra av träning = en kanske skulle fundera på att göra sig själv en tjänst (okej funderar gör jag, men kanske börja testa vad som passar en). Dock är ju psyket angående det där lite vrickat så att försöka klura ut hur en ska göra kan ju ta lite tid. Så på ett sätt hade det ju varit skönt om alla tips och trender passade alla så man bara visste att ”så ska jag göra”. (Det här med att välja är ju lite jobbigt )

    1. Det är nog det som gör trender till trender: man vill tro att det passar en själv också, för att slippa gåtan och velandet…

      (så länge det psykiska inte är tillräckligt tydligt och klart gällande träning tror jag personligen att en tjänar på att inte hoppa på det ”bara” för det fysiska välmåendet… samtidigt är frågan; hur länge ska en vänta…? optimalt vore om de två bitarna kunde ”lösa” varandra!)

      1. Av en ren händelse följde jag med en kompis på nybörjarjujutsu och det kändes helt okej. Inte helt ångestfritt (men det kan jag ju inte förvänta mig), men det slutade inte i katastrof. Det var faktiskt riktigt roligt och det bästa var nog känslan av avsaknad av kroppsfixering (typ inga ”efter det här förtjänar ni *livsmedel*”, eller ”tänk på sommarmaten/magrutorna” osv.) och att fokus låg på rätt saker

        1. Det finns sådana miljöer även för den som vill röra på sig! Att göra det tillsammans med en vän är också ett bra sätt att testa sina vingar. Men i slutändan är det ändå det där svåra som gäller; att avgöra hur just DU mår av att göra vissa saker, och motivet till varför just DU gör dem… Det kan ta ett tag att landa rätt, men det går <3

  2. Pingback: Några saker om "hälsosam" "inspiration" online | Liselotte Howard

  3. Pingback: Mat mitt i veckan | Liselotte Howard

  4. Pingback: När vi känner skuld för att ha ätit vanlig mat är något väldigt fel | Johanna Arogén

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *