Några saker om ”hälsosam” ”inspiration” online

Många citationstecken blir det… Mest för att jag egentligen helst bara vill säga ”Fitnessbloggar som säger sig ge hälsosam inspiration är varken hälsosamma eller inspirerande”. Men till och med jag inser ju att det är alldeles för hårddraget och orättvist. Jag vill istället lista några, något mer nyanserade, poänger i detta inlägg. Några av dem blir i form av citat, från artikeln ”The Darker Side of Fitspo” (Grazia, 31/8-15).

Kort bakgrund för er som inte rör er, varken på de ljusa eller mörka sidorna, av ”hälsobloggs”-världen: Den vida webben har sedan några år tillbaka fullkomligt översvämmats av unga (företrädesvis) tjejer som skriver om kost, träning och hälsa. Ofta utifrån sina egna liv; hur de äter, tränar och tänker om att vara sund. Hälsa är hett – både för den som vill synas och den som vill tjäna pengar på detsamma. Motivet som ges för att dagligen uppdatera miljontals läsare om vad du ätit och vad du gjort på gymmet är oftast ”att inspirera andra till ett hälsosamt liv” eller ”coacha andra att nå samma mål som jag”.  Och så funkar det – ibland. Det jag tänker ta upp är alltså istället motsatsen:

1) Det leder till jämförelser
Ni som läser Livskick vet att jämförelse mellan individer (som alltså är individuella varelser) inte är vår favoritgrej. Dels för att det ofta är poänglöst: jämför du dig med någon med andra gener, andra förutsättningar, annan bakgrund och andra livsprioriteringar kommer du aldrig hitta särskilt många gemensamma punkter. Och dels för att det leder till mindervärdeskänslor – inte hos alla, men hos många. Som en tjej i artikeln säger ”I was feeling so bad about myself, comparing myself to what I could see in these perfect images. I was obsessed with the fact that these women seemed so in control of their bodies and I wasn’t”.
Jämför du dig mot något du aldrig kan uppnå – då är faktiskt ”inspiration” inte rätt ord…

2) Det är aldrig hela sanningen som syns
Orden ”perfect images” under ovanstående punkt är rätt talande. För vi vet alla att verkligheten sällan är perfekt (och att jakten på perfektion kan vara väldigt ohälsosam), eller hur? De stora (statusmässigt, sällan kroppsligt) bloggerskorna ägnar stor tid på att välja ut de bästa bilderna, redigera dem och montera dem. Dessutom kan de faktiskt, tja, ljuga. Grazia tar upp historien om Belle Gibson (läs mer hos Johanna!) som ett varnande exempel. Ett extremt fall, visserligen, men även andra gör sig skyldiga till att ”Chasing follwers – in other words, they want to present the most perfect picture possible because it results in more followers” (vilket de såklart kan tjäna pengar på).

3) Det är generella (och ibland orimliga) råd som ges
När en blogg visat upp tillräckligt många perfekta bilder kan den alltså få tusentals följare. Följare som alltså är verkliga individer (och, återigen: individuella varelser). Hur troligt är det att de ”tips” som bloggaren då ger passar samtliga? En riktigt näringsfysiolog eller professionell PT måste träffa/samtala med sin klient och diskutera personens förutsättningar för att kunna ge någon som helst vettig hälso-vägledning. Men, som en av den sistnämnda sorten säger i artikeln: ”I’ve seen fitness and wellness bloggers – who are incredibly young and I’m guessing fairly inexperienced in personal training – telling their followers to do the kind of extreme and exhausting exercise regime I would never recommend to a client.” Med andra ord: bloggarna är inte professionella – och ”It’s worrying and dangerous and these bloggers just aren’t accountable”.
(Läs också mina egna funderingar kring generella råd)

4) De kan leda till ätstörningar
Grazia hänvisar till en studie som visar att många mår väldigt dåligt av att se kroppsbilderna, även om de inte förmår sig att sluta titta. De talar också med en representant för en brittisk motsvarighet till Frisk & Fri som säger ”We feel the surge of online health blogger and sites can normalise disordered eating and exercise, which can lead to eating disorders”. Representanten understryker (givetvis!) att ätstörningar är mer komplext än läsandet av ”hälsobloggar”, men att de kan ”be harmful for vulnerable women”.
( Läs också Johannas tankar kring hashtags som normaliserar sjuka beteenden)

Jag vill egentligen inte känna mig tvungen att skriva mer i ämnet, men jag vågar inte annat än att återigen understryka att: den här typen av bloggar KAN INSPIRERA. De kan ge dig en kick, lära dig mer om din kropp eller göra dig sugen på ny typ av mat och träning. Vissa av skribenterna vet mycket väl vad de pratar om och skulle aldrig ge några generella eller farliga råd i ett miljondelat blogginlägg. Dessutom kanske du tillhör de (lyckliga) som är jätteduktig på att välja bort vad du följer baserat på hur det får dig att må – och då är detta inget problem för dig. Jättebra.
Den här listan handlar inte om dig.

Till dig som känner igen dig det minsta, vill jag dock säga, med slutcitatet från Grazia, som även får bli mitt:

Just because somebody has a million followers on Instagram and looks good in a bikini doesn’t mean they’re qualified to talk about fitness and health

coaching online

p.s. Johanna har skrivit mängder om text på detta ämne HÄR.d.s.

Dela inlägget:

5 Comments

  1. Pingback: När vi känner skuld för att ha ätit vanlig mat är något väldigt fel | Johanna Arogén

  2. Pingback: Så vet du om hälsa blivit ohälsa | Livskick

  3. Pingback: Om att sätta andras hälsa på spel med hälsoinspiration | Johanna Arogén

  4. Pingback: Behöver vi utbilda barn i näringslära? | Liselotte Howard

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *