Blogglistig igen

Eftersom jag utgår från att mina läsare (främst från Nederländerna, Kina och Ryssland enligt statistiken: Hallo/Ni Hao/Privet på er! 😉 ) ständigt vill lära känna mig bättre, kör vi ännu en i raden av oändliga listor:

TRE GUILTY PLEASURES
(Obs! Min definition av detta blir säkert lite annorlunda mot den allmänna innebörden, eftersom jag faktiskt inte känner skuld eller skam över något ”pinsamt” tv-program eller något ”ohälsosamt” jag äter… Jag listar därför istället sånt som faktiskt ger mig skuldkänslor, men som jag ändå gör ibland för att jag själv gillar det.)

1. Skaffa barnvakt för att bara sitta ensam hemma och njuta egentid
2. Läsa tidningar vars grundidé (typ: kapitalisera på kvinnor osäkerhet/utseende)  jag egentligen ogillar, men som jag tycker är underhållande att bläddra i (känns dock bättre nu när jag bara betalar för Readly-prenumerationen och inte ger pengar direkt till blaskorna)
3. Snacka skit med min man om andra pars förhållanden för att bekräfta hur j-kla bra vi har det

NÄR GRÄT DU SENAST OCH VARFÖR?
När jag lämnade barnen för över en veckas samvaro med sina morföräldrar. Fast det kunde faktiskt ha varit vad som helst: gråter lätt och ofta, av ilska, frustration, sorg o.s.v. Det är en egenskap jag har lite svårt för hos mig själv. Jag har personligen accepterat det hela och vet att det ”är jag” – bryta ihop för att komma tillbaka är min grej, och små saker blir ibland stora uttryck. Men andra personer kan nog tolka detta som att jag är överkänslig, tar alldeles för hårt på saker och inte kan hantera livet alls (så känns det i alla fall när jag blir irriterad eller ledsen inför någon och tårarna genast börjar forsa och snoret rinna…). För mig är det ju inte så dramatiskt, men det ser nog lite drama queen ut ibland… Jag som "mig själv"

NÄR KAN DU VERKLIGEN, VERKLIGEN VARA DIG SJÄLV?
Vad är att ”vara sig själv”…? Jag har massor av versioner av mig själv som jag ser som autentiska! (Och då alltså helt utan schizofrena drag). Jag är mig själv som mamma med mina barn, jag är mig själv som yrkeskvinna framför min mailbox, jag är mig själv som ego med mig själv o.s.v. Sedan finns såklart situationer där jag är mer bekväm än andra att leva ut hela det aktuella själv:et, så måste jag svara något säger jag: med barnen. (Att inte visa mina mindre smickrande sidor för dem gav jag upp för länge sedan, förebild-ambitioner till trots… )

TRE SAKER DU AVSKYR
1. Att vara ensam för länge
2. Att inte vara ensam på för länge
3. Dåligt skrivna (eller översatta) böcker

King (queen) of the world!HUR VAR DU I SKOLAN?
Tyst och snäll och ”duktig”. Jag var försiktig och relativt blyg av mig, men hade väldigt lätt för att lära (speciellt i klassiskt skolupplägg, med föreläsningar och egen inläsning) = fick på varje utvecklingssamtal i 12 år höra att jag måste ”räcka upp handen” mer, men fick ändå högsta betyg i det mesta (så varför skulle jag anstränga mig för att prata..?). Lite längre upp i klasserna ledde min naturliga ”se vad som ska göras för att arbetet ska få högt betyg”-blick till att jag lätt tog över i olika grupparbeten = blev lite bossig.

VAD BLIR DU STRESSAD AV?
Vardagens krav, men också av att skita i de kraven. Med andra ord; jag har dagar när jag utför ”måsten” på löpande band och med hög puls, men också dagar då jag trotsigt struntar i allt (men då klättrar på väggarna av stressen över att ”ingenting händer”).

TRE SAKER DU ÄLSKAR:
1. Honom
2. Stor
3. Liten
(även om jag oftast inte benämner dem som ”saker”och utan inbördes rangordning)

HUR TROR DU ATT ANDRA UPPFATTAR DIG?
Lite osäker och töntig, alternativt överlägsen och dominerande. (Sa ju att det fanns flera ”jälv”).

HUR UPPFATTAR DU DIG SJÄLV?
Som rätt självsäker och med insikt i vad jag är bra på/tycker om att göra, alternativt som överkänslig och egocentrerad.  (Sa ju att… o.s.v.)

EN SITUATION SOM DU TYCKER ÄR JOBBIG/PINSAM
Att vara mamma bland andra mammor. Jag tycker själv att jag delvis gör mitt bästa utifrån den jag är – och delvis har rätt bra koll på föräldraskap – men tillsammans med andra mödrar känner jag mig alltid antingen underlägsen eller utanför (”annorlunda”). Jag föredrar därför att umgås med andra kvinnor helt skilt från våra eventuella roller som föräldrar.

En stor kärlek, en perfekt matte-partner och en bästis-bästis (fast inte i den ordningen, och jag tänker inte specificera ;-) )

TRE OTIPPADE SAKER OM DIG
1. Jag umgicks nästan helt uteslutande med killar under hela högstadiet (och hade en killbästis som var mer bästis än något jag kommit i närheten av förr eller senare).
2. Mina favoriträtter som barn innehöll alltid en rejäl köttbit
3. Jag är mina fegis- och försiktighetstendenser till trots ganska smärttålig och tar aldrig bedövning hos tandläkaren eller liknande, och har flera gånger fått orolig frågor av både sådana och vanliga läkare om ”Gör det inte ont?”.

NÄR KÄNNER DU DIG SOM VACKRAST?
Det är nog helt ärligt väldigt random – vissa dagar råkar jag helt enkelt se mig själv i spegeln och tänka att ”jag ser bra ut just nu”. Förmodligen hör det ju ihop med måendet i övrigt – eller att jag kanske ansträngt mig lite extra med något utseenderelaterat (och då alltså inte för att jag förändrat mig, utan för att jag faktiskt lagt tid på att göra något jag tycker ser fint ut).

VAD SKRATTADE DU SENAST ÅT?
Förmodligen något som inte var menat som ett skämt. Typ: Ett galet politiskt förslag eller en programledare med helt fel tonfall för ämnet eller en ny idiotisk dietrubrik… (”skratta åt eländet” är en bra överlevnadsmekanism i min värld).

NÅGOT DU FUNDERAT MYCKET ÖVER"Överlägsen-uttråkad" - min look åren mellan typ 7 och 17
Vilken bok jag ska läsa när den nuvarande är färdig. (Alltså ett återkommande dilemma, och jag lägger ner betydligt mer tid på att bläddra bland och läsa OM böcker än att faktiskt läsa dem…)

TRE SAKER DU ÄR RÄDD FÖR

1. Att något dåligt ska hända Honom
2. Att något dåligt ska hända Stor
3. Att något dåligt ska hända Liten
(återigen; utan inbördes rangordning)

 

 

 

Hoppas ni inte är alltför uttråkade – och att ni har en härlig fredag!

(Själv ska jag försöka vara ledig… Wish me luck!)

Dela inlägget:

One Comment

  1. Pingback: Listigt värre | Johanna Ahlsten

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *